Omarbetade objekt och smycken

Det är en kärlekshistoria. Jag är en samlare, en samlare som förälskar sig. I något. En närvaro jag bara kan beskriva som en nerv. “Den har något.” Vad det där “något” är varierar, det kan vara ett storslaget möbelstycke, små glaspärlor, tung bomull, papperstunt glas, tjocka munblåsta former, misslyckade konstverk, en perfekt kollision av färger.

Jag letar aldrig. Jag letar alltid. Det finns en känsla, som i en antikaffär, levda liv, mänskliga öden inbäddade i varje objekt. I det hela, och i fragmenten. En historisk energi som väcker något inom mig. Och ibland upptäcker jag något oemotståndligt, men trasigt, något som annars hade hamnat i återvinningen av guld.

Nu bevarar vi dess essens, formar om det och förvandlar det till något nytt, ett objekt, ett smycke som bär sin historia vidare.

De första objekten lanseras i höst.